Ett halv år senare/Jas perspektiv

Jag är på den åttonde månaden och han kan komma när som helst. Ja det är en pojke. Jag kollade upp det för ungefär en vecka sen. Jag har alltid velat ha en son. Jag satt i soffan och tittade på nåt tråkigt program så jag stängde av och försökte ställa mig upp. Okej det var ingen idé att försökat. Hannah var på nån dansträning , Derek och Jo jobbade så ingen kunde hjälpa mig. Jag hörde hur min mage kurrade och jag suckade. Jag tog fram telefonen och ringde Joseph. Ja vi har träffats ganska mycket under dom här månaderna och det känns som vi känt varandra i evigheter. Nej jag är inte kär i honom. Han är snäll , söt och...ja...skit snygg men bara så ni vet är han gay. Men även om han inte var det skulle det kännas konstigt för han är min bästa vän.

"Hi Jas! How are you?" svarade han glatt.

"Hi! Tired...he were kicking almost the whole night! What about you?"

"I'm good! So , why did you call?"

"Yeah, about that...ehm... I'm a bit hungry and-" började jag men blev avbruten

"You can't get up from the couch?" sa han och skrattade lätt.

"Ehm...yeah..." sa jag och kände att jag rodnade lite.

"Let me just change and then i go and buy food. I'm coming in 30 minutes." sa han och jag log.

"Thanks! I don't know what i would do without you."

"Hey! That's what best friends do, right? But i'll see you in 30 minutes!"

"Bye!" sa jag och la på. Han är så omtänksam. Om bara Niall kunde vara som Joseph... Sluta nu Jas! Du ska inte tänka på honom! Suck! Men det går bara inte att inte göra det! Han är inte värt det! Men jag älskar honom? Han lämnade dig Jas! Argh! Håll truten! Du gör det bara värre! Eller...jag gör det värre? Skit samma! Precis som Joseph hade sagt knackade han på dörren 30 min senare.

"The door is open!" skrek jag och jag hörde hur han kom in i rummet med en påse i ena handen

"Hi!" log han och la påsen på bordet "I bought us some chinese food!" jag log tacksamt

"Thanks Joseph! I'm too heavy and tired to stand up!" han skrattade.

"No problem! So how do you feel?" sa han och ställde ifrån sig tallriken(/burken eller vad det nu heter!)

"I'm a bit scared..." sa jag och han tittade sorgest på mig.

"Hey! It's going to be fine! I'm going to be here for you okey?" sa han och jag log svagt.

"Yeah i know it's just..." jag kände en tår rinna nerför kinden. Han flyttade sig närmre och la en tröstande arm om mina axlar. Jag lät tårarna rinna och snyftade till då och då.

"Why did this happened to me? I can't raise a child by my own! I'm too young!" snyftade jag och lutade mig mot Josephs axel.

"I'm going to help you, Derek and Jo too!" sa han tröstande men jag skakade på huvudet

"I know you will but you know what i mean!" sa jag och suckade. Vi låg där ganska länge utan att säga något. Det var ingen pinsam tystnad utan den var skön. Snart behövde han gå så jag vart ensam i det stora huset. Klockan sex kom alla andra hem och Jo började direkt med midagen. Klockan var ju sex så alla va hungriga. Vi satt vid matbordet ocj jag såg på Derek att han visste någonting.

"What is it , Derek?" sa jag och han mötte min blick.

"Uhm...you know i work at a record company, right?" sa han och jag tittade frågande på honom.

"Yeah?"

"Today were a...intressting day..." sa han och petade i maten. Jag tittade på Jo och hon ryckte på axlarna.

"Tell us." sa Jo och han började berätta.

*flashback/Dereks perspektiv*

Jag satt på mitt kontor
och gjorde lite pappersarbete. Min chef sökte mig på min sändare så jag gick mot hans kontor. Jag knackade på dörren och han ropade 'come in!' så jag öppnade dörren. Det satt 5 killar i soffan framför min chefs skrivbord och det stog två killar bredvid. Dom vände sina huvuden mot mig. Jag kände genast igen dem.

"Guys! This is Derek Kennedy. He's going to help you record your new song." sa min chef , Frank , och visade en gest mot mig. Jag såg hur Niall reagerade på mitt namn. Jag tror de andra också gjorde det. Fan.

"But right now i'm helping Ha-" började jag men blev avbruten av Frank.

"No, that's Luke's job right now." sa han och jag nickade sakta. "You're going to use studio 9 so you guys , just follow Derek!" dom nickade och reste sig upp. Jag höll upp dörren för dom när dom gick ut.

"So the studio is in the other building. Let's go." sa jag och gick mot den andra byggnaden med killarna hack i häl. Jag hörde hur dom viskade med varandra men jag struntade i det. Vi kom till studio 9 så jag låste upp dörren till studion och tände. Det var den största studion vi hade. Säkert därför Frank valde den.

"You can just sit here. I just need to get some things." sa jag innan jag gick ut för att hämta texterna och cd:n. Jag gick tillbaka till studion. Studion ser ut såhär: Ett stort rum med två soffor en fotölj en tv och några gitarrer , sen är det ett till rum som är själva inspelningsrummet. Jag pratar lite med dom två killar som tydligen var dom som typ "bestämmde" hur det skulle vara. Idag skulle vi spela in deras solo. Vi hinner inte med alla för jag slutar fem och det kommer ta ett tag.

"So guys. We start with your solos. Who wants to start?" frågade jag och dom tittade på varandra.

"I can start." sa Niall och ställde sig upp.

"Okey. Harry , Liam , Zayn and Louis. You could just watch tv or somthing. You have a playstation there if you want to play." sa jag och pekade mot skåpet under tvn. Jag stängde dörren till inspelningsrummet och satte mig vid apparaten man spelar in med , fixar ljud och annat.

"So here's the lyrics that you probably have seen before." sa jag och gav han papperna.

"Okey." sa han och tog emot dom.

"Have you talked about when you're going to start?" frågade jag och han nickade. "So you know exactly when you begin?" han nickade igen.

"You've probably doing this before so just go in there." sa jag och han gjorde det. Han satte på sig hörlurarna och ställde sig framför mikrofonen.
"Are you ready?" sa jag genom min lilla mikrofon så han hör vad jag säger. Han höll upp tummen så jag satte på musiken. Vi va där ganska länge för att få till det i dom rätta tonerna osv. När vi var klara gick han ut ur båset.

"Great Niall! Now you can go to the other and send in Louis." sa jag och han var på väg att gå men stannade upp.

"Can i just ask you something?" frågade han.

"Okey." sa jag medans jag höll på med knapparna på apparaten (vet inte vad den heter!)

"Do you know Jasmine Kennedy?" sa han och jag stannade upp. Vad ska jag säga? Jag tror inte Jas vill prata med honom men jag vet inte... Jag vände mig om och tittade på honom.

"Uhm...i don't think so." Han nickade sakta och tittade ner i marken.

"Okey." sa han och vände sig om. Han gick ut och stängde dörren. Jag suckade och snart kom Louis in.

*flashback ends*/Jas perspektiv

Han är här. Här i L.A Nej. Det här händer inte. Jag satt som förstenad i stolen.

"So he's here?" sa jag och försökte vara lugn.

"Yeah..." sa Derek och jag suckade. "Jas he totaly wants you back! You should've seen his face."

"But i don't want him back!" skrek jag och märkte inte försen nu att tårarna rann.

"I'm going to bed." sa jag och lämnade matbordet. Jag satte mig på sängen och stirrade tomt in i väggen. Såklart jag vill ha honom tillbaka det är bara det att... Det är verkligen en dålig tid att komma just nu. Jag ska snart föda och jag vågar inte förlåta honom än. Jag ställde mig upp och gick mot fönstret. Jag tittade ut på gatan där nästan ingen gick nu eftersom det var sent på kvällen. Jag suckade och vände mig om men stannade tvärt.

Det var dags.

Nu händer grejer! ;) Nä men här är ett till kapitel.

Idag missade jag hela första lektionen eftersom jag försov mig. Vaknade av att min kompis ringde mig. Jag är så himla bäst! ;D

 

Johanna

21 februari 2014 12:19

Wooah va långt!! Skeeeta bra!!:D xx

Ronja :) x

21 februari 2014 16:24

Haha :D xx

 

emisipemsi

21 februari 2014 17:57

oj vad ska hon göra nu jätte bra tjejen

Ronja :) x

21 februari 2014 21:03

:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

När jag och alla andra var på väg till bilarna för att åka hem såg jag den lilla flickan igen. Hon satt en liten bit bort på en stenmur och sparkade lätt med benen. "Eh...here, take Michael. I'll be right back." sa jag till Niall och gav honom Mich...

Några månader senare när turnén är över och Niall är tillbaka i L.A. "Do I have to?" klagade jag medans Niall försökte få upp mig ur sängen. "Yes! We're doing that interview today!" sa han och drog upp mig så jag satt upp. "But why?" klagade ja...

Senare samma morgon   "Did you made all this just for the two us?" frågade efter min andra tallrik med stekta ägg, bacon, rostad macka och pannkakor. "Well yeah! I love food and so do you!" svarade Niall med munnen ful med mat. Jag skrattade åt...

Nästa dag/Jas perspektivJag öppnade ögonen sakta och sträckte på mig. Undrar hur länge jag sovit. Jag menar jag har inte känt mig så utvilad under dom här dagarna när jag tagit hand om Michael som idag. Niall låg inte bredvid mig i sängen och Michael...

"I think we have to go inside." mumlade jag i kyssen. "I like it like this." mumlade han tillbaka och log ett busigt leende. Jag avslutade kyssen och log. "Well I have a baby to take care of." sa jag. "You mean WE have a baby to take care of?" ...